Brev till Jan Lindholm, miljöpartiet.
Stora Forsa den 16 oktober 2008
Bästa Jan Lindholm,
Jag har läst din fråga om hur vi kan minska befolkningsökningen och komma ner på en för planeten acceptabel nivå.
Jag återkommer till det men låt mig först berätta vad som hände på Påsköarna. När människan kom dit var öarna täckta av skog. Där fanns allt, djurliv, bränsle till eldar, virke till hus och båtar och ett rikt fiskliv i havet. Förutsättningarna var så bra att befolkningen växte, men till slut så var inte återväxten i skogen tillräcklig. Man kan fråga sig vad de tänkte när de högg ner det sista trädet. Utan skogen så hade man ingen eld, inga båtar att ta sig ut och fiska med, inget virke till hus. Kaos utbröt och till och med kannibalism och ingen överlevde. Frågan är idag om stenstoderna på Påsköarna var förtvivlade rop på hjälp, ett hopp att blicka ut över haven, kanske blidka någon Gud som kunde komma till deras undsättning.
Vår planet börjar idag likna de problem som man hade på Påsköarna och istället för stenstatyer har vi teleskop i rymden som blickar ut efter andra planeter i ett hopp om att hitta något som kan hjälpa oss.
För att vi människor skall ha en chans här på jorden så måste vi radikalt ändra vår ekonomi. Vi kan inte längre ha en tillväxtekonomi.
Låt mig enkelt beskriva vad en tillväxtekonomi är. Det låter förmätet av mig att säga så, men detta exempel tydliggör hur omöjlig den är.
I början rodde en fiskare ut sina nät och fick iland fisk som han kunde sälja lokalt eller torka. Med industrirevolutionen kunde han låna pengar och köpa sig en båt med motor och ta sig allt längre ut på haven. Ju mer fisk han fångade ju mer kunde han låna och köpa större och större båtar med frysar ombord och han fick anställa folk. Iland fick andra låna pengar för att kunna öppna fabriker för att förädla fisken. Andra fick låna för att köpa transporter och transportera fisken. Anställda krävde löner och ville också de låna för att köpa hus och bilar. Väldigt många var nu beroende av fisken i haven och väldigt många hade lånat pengar som skall betalas tillbaka av fisk i havet.
Anställda vill ha högre löner vilket kanske fiskaren till en del kan ta ut med högre pris på fisken, men ju högre priset på fisken blir ju mindre blir löneökningen reellt. Vi har alltså skapat inflation och säg att inflationen blir 1 % så måste alltså priset på fisk gå upp med 1 % per år för att allt skall gå plus minus noll, men om vi fångar mer fisk så att vi kan sälja fler så har vi skapat tillväxt så betalar det inflationen. Vi har alltså försatt oss i en omöjlig situation vi fiskar mer och mer men fisken tar ohjälpligt slut. Sedan 1950 har vi fiskat ut 95% av all världens rovfisk.
Jag tror inte att det idag finns många forskare som inte förstår att tillväxtekonomin inte fungerar i haven. Haven som vi för inte allt för länge sedan trodde var oändliga visar sig vara ändliga och vi håller på att dammsuga dem rena på fisk. Samma sak gäller allt på denna planet, inget på planeten är oändligt om vi överutnyttjar det. Vi tror att skogen är det, men se historiskt hur vi har huggit ner skogar, se hur vi byggt om hela planetens yta.
Så för att minska befolkningsexplosionen måste vi bort från tillväxtekonomin och vi måste hitta en ekonomi som fungerar i symbios med allt levande på planeten.
Den ekonomi vi idag har, tillväxtekonomin är dessutom också fientlig för människan och människan är ekonomins största fiende samtidigt som den är ekonomins största tillgång.
När du hör att ett företag måste effektivisera, rationalisera, omstrukturera eller vad vi nu kallar det så innebär det alltid att göra sig av med människor och hitta billigare ersättningar för de man måste göra sig av med. Kanske flytta tillverkningen till där människan är en slit och slängvara. Tyvärr har kommunismen visat sig omöjlig och inte för att idén i sig är så dum utan för att människan är konstruerad för överlevnad och att man alltid kommer att sko sig så gott man kan. Först när man har tillräckligt för sig själv börjar man tänka på sin granne.
Rent filosofiskt så är det lätt att ändra allt kring oss, det är så enkelt som att alla ändrar tanken. Men det är inte så lätt att göra det eftersom vi styrs av rädsla. Tanken är kollektiv och den kollektiva tanken är oändligt stor. Det är den kollektiva tanken som byggt allt i världen idag, vägar, telefoner, telenät, flygplan, rymdraketer och atombomber, för att nämna några.
Det var den kollektiva tanken som gjorde andra världskriget möjligt. En liten man med mustasch lyckades kollektivisera sina tankar och skapa rädsla och skräck och världen stacks i brand. Om tanken nu är kollektiv och uppenbart en så gigantisk kraft som är så stor att den kan förgöra en planet i universum, så borde det gå att hitta en kollektiv tanke som också kan rädda planeten. Vi förstör planeten kollektivt och vi kan rädda den kollektivt, men för att göra det måste vi ge alla lika rättigheter till liv och till liv hör mat och vatten. Idag börjar vi privatisera vattnet och det är fel väg att gå.
Vårt största problem för den omedelbara framtiden är inte en global uppvärmning utan vatten, inte att våra kuster kommer att översvämmas utan att vi människor, djur och växter inte längre får rent vatten.
Den ekonomiska krisen började med risktaganden och vidlyftiga lån för konsumtion. Vart har 20 000 miljarder som EU länderna nu skall betala ut till våra banker tagit vägen? Pengarna fattas ju så de måste ha funnits och ingen har blivit så exceptionellt rik, så någonstans har dessa pengar tagit vägen och de har försvunnit i konsumtion, allt för att hålla tillväxten vid liv. Att vi nu lånar ut pengar till bankerna är bara så att vi kan fortsätta producera så att vi kan fortsätta konsumera och försöka lägga lite band på konjunkturnedgång, men jag tror inte vi kommer att lyckas. Vi blåser bara upp bubblan mer och när de slutligen spricker på allvar, då har världen mycket stora problem, eller människan i alla fall.
Rent filosofiskt så är problemet alltså väldigt enkelt, vi måste bara hitta en ny kollektiv tanke som innefattar en ny ekonomi, men hur planterar vi ut denna kollektiva tanke och vem har den rätta tanken, däri ligger svårigheterna och den som löser den ekvationen har också löst alla våra problem.
Här har du alltså ett alternativ, men det är inget enkelt alternativ, men en definitiv lösning om vi bara kunde lista ut hur vi planterar tanken och vems tanke.
Med vänlig hälsning
Göran Grauers