Höjda drivmedelspriser, ett tomt slag i luften.
Att höja bensin priset och dieselpriset är inte bara ett slag i luften för miljön, utan det kommer att få långtgående konsekvenser för hela landet.
En höjning av bensinpriset samtidigt som regeringen säger att alla bensinstationer måste ha olika miljövänliga bränslen gör att över 1000 bensinstationer i landsbygden kommer att läggas ned och de i sig drar med sig lanthandeln som är beroende av bränsleförsäljningen.
Detta kommer att innebära att allt fler i landsbygden kommer att tvingas åka allt längre för att handla och få bränsle till sina fordon. Vi kommer alltså att köra mer, men de i landsbygden som inte ekonomiskt klarar av att köra mer, kommer att tvingas flytta in i tätorterna och städerna. Vi kommer alltså att utarma landsbygden på bred front.
Att höja dieselpriserna är ett ännu större slag i luften. Först så sker 90 % av alla lastbilstransporter inom en radie av 10 mil, alltså den kan inte ersättas med järnväg och dessa transporter kan vi heller inte minska på, det är transporter som snöröjning, sophämtning, slamsugning, distributionen till dagligvaruhandeln, lokaltrafiken, skolskjutsar, färdtjänst o.s.v. Dessa transporter måste vi alltså ha och en höjning av dieselkostnaderna får här ingen som helst effekt annat än att staten får in extra klirr i kassan och det klirret får vi medborgare stå för i form av höjda avgifter och skatter.
Då har vi kvar de långa landsvägstransporterna och där kan vi heller inte räkna med någon förändring eftersom transporterna bara är ett led i produktionen. Att frakta med järnväg är inte en så enkel lösning som många tror. Först så klarar knappt järnvägen de transporter man redan har och så går järnvägen inte till alla orter och kräver därför lastbilstransporter till och från järnvägen med dyra omlastningar och fördröjningar till följd. Många gånger två omlastningar, först att komma från producenten till järnvägen och sedan från järnvägen till konsumenten eller producenten och det rör sig om delar till produktion.
Vi kan alltså inte tro att transporterna kommer att minska bara för att vi höjer priserna på drivmedel eller inför olika skatter. Det finns inga lastbilar idag i Sverige som kör omkring tomma för det höga nöjets skull, så vad är det vi tror att vi skall minska utan att vi minskar i hela kedjan, alltså i den för landet livsnödvändiga produktionen.
Transporterna kommer alltså att rulla på som de alltid gjort, men den enda skillnad att produkten i slutändan blir dyrare och det bli konsumenten som får betala. De kan också bli så att våra produkter tappar i konkurrenskraft till andra länder och på så sätt minskas produktionen och vi får de önskade konsekvenserna, mindre transporter, men också mindre välfärd.
Det finns däremot ett sätt att omedelbart och dramatiskt minska på utsläppen från den tunga trafiken och det är att se till att den tunga trafiken följer redan gällande lagar, nämligen att lastbilar inte får köra fortare än 80 km/tim. Jag tror att alla som kör på vägarna håller med mig om att det praktiskt taget inte finns en enda lastbil som kör lagligt idag. Alla ligger och kör i minst 90 där det går, även på 70 vägar.
Det finns ett åkeri i Götene som visat vad det skulle kunna innebära att sänka hastigheten till 80km/tim, det är Götene Kyltransporter, som idag kallas Sveriges mest omkörda åkeri. Deras 60 chaufförer har kommit överens om att inte köra fortare än 80 km/tim och de har minskat utsläppen med över 400 000 kilo koldioxid per år och sparat en miljon i bränslekostnader. Hälften av det sparade bränslekostnaderna tillfaller chaufförerna i ökade pensionssparande.
Götene Kyltransporter är alltså ett företag att titta lite närmare på.
Det finns åkerier i Tyskland som har 10 tusentals lastbilar och i Europa rullar miljontals lastbilar dagligen, här finns alltså enorma miljövinster att göra utan att för den skulle göra något dyrare. Om du sänker hastigheten med 10 km/tim är det något som produktionen kan leva med utan att för den skull behöva höja sina priser.
Det är lätt att övervaka att den tunga trafiken följer lagarna. Alla tunga fordon är redan idag utrustade med färdskrivare, vilket är ett precisionsinstrument som registrerar lastbilens varje rörelse under hela dygnet. Vi inför ett bötessystem där både åkeriet och chauffören görs ansvariga för hastighetsöverträdelser och bötessystemet blir också på en stigande skala.
Ju fler kilometer du under ett dygn kört över 80 km/tim, ju högre blir böterna. Vi kan införa ett antal kilometer bonus per körd kilometer så att vi tillåter vissa omkörningar, men det kommer inte att bli så nödvändigt med omkörningar eftersom ingen får köra över 80km/tim. Lastbilarna blir långsammast och ingen kommer att tjäna på att ligga några kilometer över tillåten hastighet eftersom det kan bli extremt dyrt.
Det här systemet går att utveckla genom digitala färdskrivare där varje förare slår in sin egen kod när han sitter bakom ratten. De lagrade uppgifterna skickas till en centraldator i varje land via det mobila nätet en gång om dagen och har lastbilen körts för fort skrivs automatiskt en bot ut som skickas till ansvarigt åkeri. Det här är ingen övervakning av individer, ingen inskränkning i den personliga friheten utan ett ansvar för vår miljö. Här kan det bli så att de blir åkeriet som bli ansvariga för att boten betalas in och hur de sedan löser detta internt blir upp till varje åkeri. De flesta åkerier kommer troligtvis att välja att plombera sina bilar vid 80 km/tim, vilket inte är svårt eftersom alla moderna lastbilar redan är plomberade vid ca 90/km i timmen.
Om vi nu tar det lilla Götene Kyltransporter med ?bara? 30 lastbilar som tjänade en miljon kronor på att sänka hastigheten med 10 km/tim så kan vi se att åkerierna kan tjäna stora pengar, men konkurrensen är stenhård, så ingen bryr sig om att försöka sänka hastigheterna. Det måste alltså till väsentligt ökad övervakning för att vi skall lyckas se till att åkerierna följer redan gällande lagar. Om alla åkerier frivilligt sänkte hastigheten till lagstadgad hastighet så skulle staten gå miste om enorma skatteintäkter. Genom att höja drivmedelspriserna kan staten försöka tvinga åkerierna att sänka hastigheten och staten förlorar inga skatteintäkter på att dieselkonsumtionen minskar, men frågan är om denna styrning kommer att fungera. Troligtvis fortsätter allt som förut förutom att priserna går upp på våra varor.
Genom att se till att gällande lagar efterlevs och att färdskrivardiagram godkänns som bevis och att införa ett stegvis bötesbelopp som delas mellan föraren och åkeriet så kan vi omedelbart få tillstånd en väsentlig skillnad i utsläpp. Staten kommer visserligen att förlora stora skatteintäkter, men vi kommer att göra miljön en stor tjänst.
Färdskrivardiagram är godkända som bevis för hastighetsöverträdelsen i de flesta Europeiska länder, Sverige är ett undantag.
Trots att Götene Kyltransporter kanske anses som Sveriges mest omkörda åkeri så leder de tävlingen med hästlängder.
Göran Grauers
Stora Forsa
En höjning av bensinpriset samtidigt som regeringen säger att alla bensinstationer måste ha olika miljövänliga bränslen gör att över 1000 bensinstationer i landsbygden kommer att läggas ned och de i sig drar med sig lanthandeln som är beroende av bränsleförsäljningen.
Detta kommer att innebära att allt fler i landsbygden kommer att tvingas åka allt längre för att handla och få bränsle till sina fordon. Vi kommer alltså att köra mer, men de i landsbygden som inte ekonomiskt klarar av att köra mer, kommer att tvingas flytta in i tätorterna och städerna. Vi kommer alltså att utarma landsbygden på bred front.
Att höja dieselpriserna är ett ännu större slag i luften. Först så sker 90 % av alla lastbilstransporter inom en radie av 10 mil, alltså den kan inte ersättas med järnväg och dessa transporter kan vi heller inte minska på, det är transporter som snöröjning, sophämtning, slamsugning, distributionen till dagligvaruhandeln, lokaltrafiken, skolskjutsar, färdtjänst o.s.v. Dessa transporter måste vi alltså ha och en höjning av dieselkostnaderna får här ingen som helst effekt annat än att staten får in extra klirr i kassan och det klirret får vi medborgare stå för i form av höjda avgifter och skatter.
Då har vi kvar de långa landsvägstransporterna och där kan vi heller inte räkna med någon förändring eftersom transporterna bara är ett led i produktionen. Att frakta med järnväg är inte en så enkel lösning som många tror. Först så klarar knappt järnvägen de transporter man redan har och så går järnvägen inte till alla orter och kräver därför lastbilstransporter till och från järnvägen med dyra omlastningar och fördröjningar till följd. Många gånger två omlastningar, först att komma från producenten till järnvägen och sedan från järnvägen till konsumenten eller producenten och det rör sig om delar till produktion.
Vi kan alltså inte tro att transporterna kommer att minska bara för att vi höjer priserna på drivmedel eller inför olika skatter. Det finns inga lastbilar idag i Sverige som kör omkring tomma för det höga nöjets skull, så vad är det vi tror att vi skall minska utan att vi minskar i hela kedjan, alltså i den för landet livsnödvändiga produktionen.
Transporterna kommer alltså att rulla på som de alltid gjort, men den enda skillnad att produkten i slutändan blir dyrare och det bli konsumenten som får betala. De kan också bli så att våra produkter tappar i konkurrenskraft till andra länder och på så sätt minskas produktionen och vi får de önskade konsekvenserna, mindre transporter, men också mindre välfärd.
Det finns däremot ett sätt att omedelbart och dramatiskt minska på utsläppen från den tunga trafiken och det är att se till att den tunga trafiken följer redan gällande lagar, nämligen att lastbilar inte får köra fortare än 80 km/tim. Jag tror att alla som kör på vägarna håller med mig om att det praktiskt taget inte finns en enda lastbil som kör lagligt idag. Alla ligger och kör i minst 90 där det går, även på 70 vägar.
Det finns ett åkeri i Götene som visat vad det skulle kunna innebära att sänka hastigheten till 80km/tim, det är Götene Kyltransporter, som idag kallas Sveriges mest omkörda åkeri. Deras 60 chaufförer har kommit överens om att inte köra fortare än 80 km/tim och de har minskat utsläppen med över 400 000 kilo koldioxid per år och sparat en miljon i bränslekostnader. Hälften av det sparade bränslekostnaderna tillfaller chaufförerna i ökade pensionssparande.
Götene Kyltransporter är alltså ett företag att titta lite närmare på.
Det finns åkerier i Tyskland som har 10 tusentals lastbilar och i Europa rullar miljontals lastbilar dagligen, här finns alltså enorma miljövinster att göra utan att för den skulle göra något dyrare. Om du sänker hastigheten med 10 km/tim är det något som produktionen kan leva med utan att för den skull behöva höja sina priser.
Det är lätt att övervaka att den tunga trafiken följer lagarna. Alla tunga fordon är redan idag utrustade med färdskrivare, vilket är ett precisionsinstrument som registrerar lastbilens varje rörelse under hela dygnet. Vi inför ett bötessystem där både åkeriet och chauffören görs ansvariga för hastighetsöverträdelser och bötessystemet blir också på en stigande skala.
Ju fler kilometer du under ett dygn kört över 80 km/tim, ju högre blir böterna. Vi kan införa ett antal kilometer bonus per körd kilometer så att vi tillåter vissa omkörningar, men det kommer inte att bli så nödvändigt med omkörningar eftersom ingen får köra över 80km/tim. Lastbilarna blir långsammast och ingen kommer att tjäna på att ligga några kilometer över tillåten hastighet eftersom det kan bli extremt dyrt.
Det här systemet går att utveckla genom digitala färdskrivare där varje förare slår in sin egen kod när han sitter bakom ratten. De lagrade uppgifterna skickas till en centraldator i varje land via det mobila nätet en gång om dagen och har lastbilen körts för fort skrivs automatiskt en bot ut som skickas till ansvarigt åkeri. Det här är ingen övervakning av individer, ingen inskränkning i den personliga friheten utan ett ansvar för vår miljö. Här kan det bli så att de blir åkeriet som bli ansvariga för att boten betalas in och hur de sedan löser detta internt blir upp till varje åkeri. De flesta åkerier kommer troligtvis att välja att plombera sina bilar vid 80 km/tim, vilket inte är svårt eftersom alla moderna lastbilar redan är plomberade vid ca 90/km i timmen.
Om vi nu tar det lilla Götene Kyltransporter med ?bara? 30 lastbilar som tjänade en miljon kronor på att sänka hastigheten med 10 km/tim så kan vi se att åkerierna kan tjäna stora pengar, men konkurrensen är stenhård, så ingen bryr sig om att försöka sänka hastigheterna. Det måste alltså till väsentligt ökad övervakning för att vi skall lyckas se till att åkerierna följer redan gällande lagar. Om alla åkerier frivilligt sänkte hastigheten till lagstadgad hastighet så skulle staten gå miste om enorma skatteintäkter. Genom att höja drivmedelspriserna kan staten försöka tvinga åkerierna att sänka hastigheten och staten förlorar inga skatteintäkter på att dieselkonsumtionen minskar, men frågan är om denna styrning kommer att fungera. Troligtvis fortsätter allt som förut förutom att priserna går upp på våra varor.
Genom att se till att gällande lagar efterlevs och att färdskrivardiagram godkänns som bevis och att införa ett stegvis bötesbelopp som delas mellan föraren och åkeriet så kan vi omedelbart få tillstånd en väsentlig skillnad i utsläpp. Staten kommer visserligen att förlora stora skatteintäkter, men vi kommer att göra miljön en stor tjänst.
Färdskrivardiagram är godkända som bevis för hastighetsöverträdelsen i de flesta Europeiska länder, Sverige är ett undantag.
Trots att Götene Kyltransporter kanske anses som Sveriges mest omkörda åkeri så leder de tävlingen med hästlängder.
Göran Grauers
Stora Forsa
Kommentarer
Trackback