DE RÄTTSLÖSA BARNEN
Den 25 oktober var huvudnyheten på 19 och 22 nyheterna på TV 4 om en 11 årig flicka och hennes 15 årige bror som satt inlåsta på Folåsa behandlingshem, en statlig institution. Det enda brott de två barnen begått var att rymma från ett fosterhem för att de ville hem till pappa.
Det blev ingen större reaktion. Som om det var helt naturligt att låsa in en oskyldig 11 årig flicka på en institution.
Under de senaste åren har vi i flera olika reportage på Kalla Fakta och Uppdrag granskning kunnat se hur barn hade det förr på fosterhem och vi har också fått se reportage från ett och annat misslyckat HVB hem. Men av någon outgrundlig anledning tror vi inte att de fruktansvärda förhållanden som existerade förr inte existerar idag och vi tror bara att de enstaka HVB hemmen just bara är enstaka. Vad är det som får oss att tro det? Var vi inte humana förr, men vi är det idag?
Det omhändertas ca 5000 barn med tvång varje år i Sverige. Vad finns det för insyn i hur dessa barn har det? Hur behandlas deras rättvisa?
Länsrätt och kammarrätt beslutar om tvångsvård, men lägger sig inte i placeringen, den sköts av de sociala myndigheterna. Vårdplanen görs upp av socialtjänsten och godkänns av socialnämnden, som är vår sista instans för insyn. När väl vårdplanen är tagen är allt upp till tjänstemännen som är totalt insynsskyddade. De enda som kan se in bakom barngulagens sekretesskyddade höga murar är socialnämnden, som till största del består av fritidspolitiker som säger att de inte ha kunskapen, inte har tiden och att de litar på sina utbildade tjänstemän. Barnen har visserligen ett eget ombud, som får betalt via rättshjälp och bara ett visst antal timmar, som oftast eller alltid är för få. Det märkliga är att i omhändertagande efter omhändertagande dyker samma ombud upp. Som om de vore myndighetens speciellt utvalda.
De här två barnen hamnade på en SIS institution (Statens institutions styrelse) och hur är insynen där? SIS har intern utredning utan någon som helst insyn utifrån.
1 av 10 barn som varit i statens och socialtjänstens vård klarar livet efter vården galant. 3 av 10 barn klarar av livet. 6 av 10 barn hamnar i kriminalitet, prostitution, missbruksproblem och dödligheten och antalet självmord bland dessa barn är skrämmande högt.
Det mest skrämmande är att barnen är helt rättslösa. Deras ombud finns som regel i socialtjänstens rullar och finns bara där under förhandlingar i läns eller kammarrätt därefter finns ingen som bevakar deras intressen.
De lever i en insynsskyddad Gulag under många gånger fruktansvärda förhållanden.
Göran Grauers.
Revenue rose 61 percent to $15.7 billion, well ahead of Wall Street's forecast for $14.75 billion.
Apple's gross margin came in at 39.1 percent, in line with Wall Street's estimate despite fears about the impact of component costs, foreign currency and an aggressive price point for the
De fyra barnen greppade varandras händer igen och började gå runt, runt i cirkel. Denna gång lite närmare öppningen. "Björnen sover, björnen sover i sitt lugna bo..." Andreas stannade tvärt. "Vad löjligt egentligen. Alla ungar vet väl att björnen går i ide. Undrar om han som skrivit den kommer från stan? Pappa brukar säga att stadsbor är ovetande om det mesta i livet." Jesper hyssjade honom. "Håll snattran nu och sjung. Vi leker ju. Pratar du mer får du inte vara med." Han puttade till Andreas så hårt att han föll omkull. "Aj! Varför gör du så?" Andreas borstade av sig barren som fastnat på byxorna och tog hjälp av Sunniva för att komma upp. Hon tittade på Jesper med arg blick, men sade ingenting av rädsla för att inte få delta i den roliga och spännande leken. "Sluta nu. Ställ upp er nu så kör vi vidare."
Anna låg platt tryckt mot marken och vågade knappt andas av rädsla att tillkalla honans uppmärksamhet. Krasandet från Jespers huvud fick henne att må illa och kväljningen banade sig väg genom halsen. Så här hade ingen av barnen ens kunna föreställa sig att leken skulle sluta. Vår efter vår dansade de sin dans utanför björnhonans ide, men aldrig någonsin hade hon vaknat.