grauers

Sverige är det 3:e värsta landet i världen per capita räknat vad gäller resursförstörelse och miljöförstöring. Vi är per capita världens tredje största vapenleverantör och i tidningarna kan vi läsa hur vi Svenskar kan bidra till att rädda vår planet. Vi skall börja använda lågenergilampor, äta grönt och köra lite mindre bil, kanske köpa en miljöbil. Yhea Right, som min dotter skulle uttryckt det.

Först och främst så måste hela världens ekonomi förändras. Pengar måste sammankopplas med miljön. På något sätt måste vi betala för den resursförstörelse som vi bedriver. Just nu lånar vi på ändliga resurser för att betala i morgon, men det går inte längre. Hur det ligger till går enkelt att beskriva med fisket historia. Innan maskiner kom rodde och seglade fiskarna till sina fiskeplatser. Så kom maskinerna in i bilden och fiskaren lånade pengar för att köpa en större båt med motor. Han kom längre ut snabbare. Till slut kom han så långt ut att det inte var ekonomi i det hela, resorna blev för långa och fisken dålig innan den kom i hamn, så han lånade mer pengar och köpte frysanläggningar till båten, men likväl blev det för långt, så varför inte låna mer pengar och köpa ett fiskerifabriksfartyg som kunde förädla fisken till havs så att man slapp frakta allt skräp, det kunde ju kastas överbord istället, lönsamheten var stor, men kunde bli än större om man skapade mer effektiva verktyg, allt för att betala lånen och få lönsamhet. Men alla dessa lån skulle betalas och togs med fiskarna i havet som säkerhet. Så länge fiskaren kunde fånga mer och mer fisk. Få större och effektivare fartyg (tillväxt) så gick allt ihop. Inte ens när man började låna på fiskar som inte ens var födda när lånet togs begrep man att det var något fel. Fortfarande när vi idag talar om att världshaven börjar tömmas på alla blivande fiskmammor och fiskpappor talar vi om tillväxt i fiskerinäringen. Vi måste ha den här tillväxten för att kunna betala de lån vi har och för att därigenom kunna försörja alla som är beroende av näringen. Vi har helt enkelt inte råd med att sluta fiska och dessutom är världshaven allas rätt att missbruka. Ingen har rätt att ta något ansvar och ingen vill heller göra det. Så här enkelt kan världens ekonomi idag förklaras, men likväl kommer ekonomiska experter att vurma för tillväxten som människans framtid.

Ekonomin måste också förändras och vara för människan. Idag är människan ekonomins största fiende, speciellt i västvärlden. Tänk efter själv hur många gånger du hört att ett företag måste slimma, bli mer effektivt, rationalisera, omstrukturera, effektivisera, listan på uttryck är lång, men i slutändan är det att göra sig av med människor som påverkar lönsamheten. Jobben flyttar utomlands istället för att människan är billigare där, lönsamheten blir större. Svenska bönder får lägga ner för att det är billigare att producera och importera kött och andra produkter för att människan är billigare i andra länder. Vi har inte råd att förädla den utrotningshotade torsken själva utan vi transporterar den jorden runt för att människan är billigare i Kina. Vi måste rovfiska mer för att fylla upp de gigantiska fartyg som skall segla till andra änden av världen för att filea fisken, annars bli de inte lönsamma.

Ja men, säger den globala ekonomins förespråkare att detta är ju fantastiskt, vi hjälper Kineserna till arbete och ökad välfärd och visst gör vi det, tillfälligt, men Kina växer så fort att inte bara välfärden ökar, miljöproblemen ökar i samma takt och vi tär än mer på de få resurser vi har kvar. Nu i den globala ekonomins fotspår så är det billigare att transportera från länder där människan är billig till där människan än så länge förfogar över kapital, men är dyr att använda. Vi transporterar till och med våra sopor som vårt elektroniska avfall till dit där människan är som allra billigast. Transporterna ökar lavinartat i samma takt som oljan sinar. Vi exporterar vår förkastliga livsstil jorden runt, allt i den globala ekonomins anda. Den exploderar som aldrig tidigare och vi säger att vi löser det här.  Vi fixar det innan allt går käpprätt åt skogen och här i Sverige är lösningen lågenergilampor och äta vegetariskt. Yhea Rigth, som min dotter skulle sagt.

Göran Grauers

Stora Forsa.